Vi på Najadens Fitness Center är oerhört glada och stolta över att ha välkända ikoner och förebilder tränandes på vårt gym som till exempel den store Roger Zapfe, mest känd som Atlas i mina ögon och mitt starka och oförglömliga minne då jag som 16 åring var på besök på Najjan och komiskt nog råkade köra bicepscurls bredvid honom. Inspirerande. Peter Österberg, svensk och nordisk mästare i Bodybuilding, the champ. Inspirerande. Anna Wikström, superwoman och mästare av FitnessFive. Inspirerande. Jennifer Palm, jobbarkompis och utbildad Naprapat, tävlande i BodyFitness på Luciapokalen i fjol och i år och stor motivation för oss ”yngre” som eventuellt är sugna på att tävla. Inspirerande. Dessa fyra är bara några i mängden som sticker ut i mina ögon och som är en stor tillgång för gymmet. Människor som inspirerar andra att göra det lilla extra och satsa på träningen. Alla dessa är också bland de ödmjukaste människor jag känner och tvekar aldrig på att svara på frågor angående kost och träning och trots att Jennifer nu snart varit på en 18 veckors lång diet har hon varje dag spridit leenden. Jag avgudar människor som vågar satsa i livet, vågar sätta upp mål för att sedan göra vad som helst för att uppnå dessa, det är motivation! Det finns dock en övermänniska i detta spektrum, en levande legend vid namn Jorma Varhevaara och jag skulle vilja ägna några minuters tangenttryck speciellt åt honom för att bara visa uppskattning för vilken härlig människa han är samt berätta om hans stora resa mot sitt 12:e VM i Bodybuilding, +65 Masters, som går av stapeln i Spanien, Barcelona i helgen. För dig som redan känner honom vet redan om vilken ”walking legend” han är innan du läser denna artikel men ni övriga som inte gör det kommer jag nu att övertyga om detsamma.
Jorma har tränat på de flesta gymmen runt om i världen men på Najadens Fitness Center de senaste fem åren lite från och till. Detta tack vare hans goda relation till en av våra ägare Salva och som glädjande nog lett till att han de senaste två åren endast lyft hantlar nere hos oss. Att ha en fitness förebild som Jorma på ens arbetsplats och gym är få förunnat och det vet jag att alla vi på NFC är väldigt stolta och tacksamma över. Man bemöts alltid av ett stort leende, värmande finskt brytande svenska och en magisk dubbel- biceps då man stöter på den ovan nämnda konungen. Man ser han ofta hjälpa yngre killar med mindre erfarenhet i gymmet med hans tips och idéer. Jag vet, för jag har varit eller rättare sagt är ofta den unga killen som har fått ta del av hans kunskap. Det är med vidöppna ögon och stora öron man står bredvid och lyssnar, tar till sig alla de små förändringarna i vinklarna och lyftningsteknikerna som ska få min peak på bicepsen att ställa sig någon millimeter till.
Jormas meritlista är helt ofattbar, i alla fall för mig som är väldigt ny i ”den här världen”. Jag förstår vad segrar är och jag förstår hur det känns att ställa upp i diverse tävlingar och även att förlora och vinna i några utav dem. Men Jag har alltid spelat lagidrotter där man vinner och förlorar som ett. Oavsett vad, hur eller på vilket sätt så är det alltid en lagidrott. Det Jorma har format sin karriär inom är kroppsbyggning, där han ser på sin kropp som en staty och försöker på bästa sätt forma den likt en grekisk gud. Det har alltid handlat om honom och vad han vill åstadkomma, ingen annan som bestämmer att han måste åka till gymmet, ingen som tvingar honom att äta varannan timme, ingen annan som får lida för ett missat träningspass. Utan det är han som tvingar sig ner till gymmet efter en lång arbetsdag, lagar matlådor istället för att köpa lättillgänglig snabbmat, det är han som får lida för det där missade träningspasset, ett missat pass tar ett pass längre för honom att nå dit han är på väg. Jorma är oerhört inspirerande att prata med, han berättar om hur det känns att sträva efter ett långt uppsatt mål, hur viktigt det är att ha ett och att man aldrig ska ge upp innan man nått dit. Han rekommenderar att inte stressa dit, utan att ha tålamod och inte försöka med saker man inte behärskar. Konsten tar tid.
Jorma har tävlat över hela världen. Bara i VM har han tävlat 11 gånger (eller 12 gånger, han minns inte riktigt) i Belgien, Holland, Schweiz, Sverige, Singapore, Polen, Mexico, USA, och Brasilien. Hans bästa placeringar är etta, tvåa, trea och femma. Jormas första tävling var 1974 i Mr Sweden som det hette då. Hans första internationella tävling var EM 1976 i Helsingfors, och hans bästa placering på EM har varit trea. Han har ställt upp på SM 31 gånger och vunnit 14 av dessa!!!
Jormas starkaste minne var när han vann VM 1988 i Singapore. Han minns hur det var att ställa sig vid invägningen mötandes de resterande deltagarna ”Oh shit, ska man möta de här pjäserna” och hade då en solklar inställning om en förlust ute på scenen. Men sen flöt allt på bra, han somnade direkt vid uppvärmningen flera timmar innan och vaknade upp med en jäkla bra feeling. Han kom till final mot en tysk, fortfarande säker på att han förlorat. Jorma hade nummer 50 och tysken 51, då speakern ropade ut ”second place, number fifty…” tog Jorma två steg fram och vinkade mot publiken (helt säker på att det var han speakern menade). Men när han sedan snabbt insåg att speakern utropat nummer fiftyone som andra plats och att hans vinst äntligen var ett faktum blev han istället helt tokig, hoppade ner från scenen och sprang bland publiken och skrek av glädje. Jorma berättar hur otrolig känsla det är att uppnå ett mål, ett mål man strävat efter så länge och pressat sig så hårt för att göra allt i sin makt för att nå dit. Att lägga ner större delen av sitt liv och framförallt ett helt år i strikt kost och träningsschema för att gå upp på scen några få timmar. När man nått dit blir plötsligt allting så tomt, det känns som att kroppen fått punktering, kroppen och sinnet har fulländats. Firandet Jorma hade efter sin stora vinst var inte lika majestätisk, han käkade lite räkor på banketten för att sedan ta sig snabbt tillbaka till sitt hotellrum och låste in sig. Tom i kroppen, mätt och nöjd. Fulländad – han hade uppnått det han länge strävat efter.
Träningen och tävlingen är en vardag för Jorma, det är hans livsstil. Att sluta med det eller göra annat vore konstigt, det skulle inte funka, det är inte Jorma Varhevaara. Det var en självklarhet för Jorma att börja träna stenhårt igen på måndag efter att ha vunnit VM, det var helt normalt att inte ”nöjja” sig med att bli världsmästare utan en självklarhet att blicka framåt mot nästa tävling. Det har också speglat hans liv, han kan inte bara sluta med något för att han blir äldre. Vid 67 års ålder jobbar han fortfarande heltid och kör lastbil samtidigt som han idag drar iväg på sitt tolfte (12:e!!!) VM som går av stapeln i Spanien.
Känslan inför detta VM är bättre än på länge. De senaste åren har han enligt sig själv ”floppat litegrann” och haft problem med de sista veckorna inför tävlingen. Han har strypt på kolhydrater alldeles för tidigt och dylikt men inför denna tävling är känslan bättre än på länge. Den positiva känslan inför detta VM är mycket tack vare Jormas fru Marie som varit nära inför varje tävling och nu bestämt att Jorma inte får ändra på någonting i sin kost, allt ska bara fortsätta som vanligt även om det varit 10 eller 2 veckor kvar till det är dags att kliva upp på scen. Det Jorma insett är att han behövt mer fetter denna gång istället för kolhydrater och det har känts mycket bra.
Han har siktat på denna tävling och VM i ett helt år nu och SM som gick av stapeln för en dryg månad sen var ett av hans delmål inför detta vilket medförde en positiv känsla efteråt. Trots en positiv känsla i kroppen har Jormas väg den senaste månaden inte varit enkel, rättare sagt motsatsen. Olyckligtvis lyckades Jorma få en typ av lastkaj i huvudet med följden av en sprucken panna och hjärnskakning, någon vecka gick och Jorma fick ljumskbråck och som grädden ovanpå moset fick Jorma drygt 2 veckor innan VM problem med sitt högra knä. Jag minns då Jorma berättade detta för mig och Sebastian, han drog upp sina långa GASP byxor och visade sitt knä som var till storleken av en handboll. ”Det är lite svullet, de sa att den yttre och inre minisken gått av…” Säger Jorma skrattandes samtidigt som han sitter i bensparken. Det är typiskt Jorma, många andra hade sett dessa skador, som kommit så tätt inpå sitt stora mål och det man nu sett fram emot ett helt år som slutet och gett upp. ”Ähh, hehe jag ska få operera bråcket hehe och knät hehe då jag kommer hem, huvudet har det ändå alltid varit fel på, hehe” blir Jormas svar istället. Detta speglar Jorma enormt väl, varför sluta nu? Detta är det han kan och också det som gör han till den ungdom han är idag! Han ser skadorna som något bra till och med, han påstår att ifall inget hade hänt hade han bränt ut sig i stället på jobbet, nu har han kunnat ägna mer tid åt träningen inför tävlingen.
Jorma är ett annat ord för erfarenhet, att vid 67 års ålder ha en så stor meritlista och varit med om så mycket och fortfarande i allra största grad aktiv. Han säger att träningen alltid funnits där han vet inte vad han skulle göra annars liksom. Han har fortsatt i sin egen takt, ”lullat” på som vanligt och droppat ner tyngden på vikterna mycket vilket också blivit hans räddning och anledningen till att han kunnat fortsätta. Det finns knappt ord som kan göra det lätt för oss att förstå vad Jorma åstadkommit i sin sport men detta var i alla fall ett gediget försök i hopp om att ni skulle förstå lite. Som sagt så är vi många nere på Najjan som är lyckligt lottade och har möjligheten att kunna få ta del av denna Superman och allt han har åstadkommit. Det sista Jorma säger i intervjun är: ”Då får vi se, antingen dricker jag Champagne eller så dricker jag Grav Öl på söndag kväll, haha”. Slutligen flikar jag in och frågor om eventuella planer efter detta VM? ”Ja, det är ju EM i Maj!” svarar Jorma och skiner upp som en sol!
![Jorma]()
Jorma, jag/vi hoppas du dricker champagne oavsett resultat på söndag, i våra ögon är du en stor vinnare och vi är oerhört stolta och tacksamma för att du finns i vår vardag!
STORT LYCKA TILL I HELGEN! ALLA PÅ NFC HÅLLER TUMMARNA!
31 SM, 12 VM och några EM. 14 SM vinster.1a,2a,3a,5a på VM. 3a på EM
AND STILL COUNTING…
Vid tangenterna: Gustav Pettersson
-Tack för din tid Jorma